Livet blir aldrig som man tänkt sig!

Nej, faktiskt så blir det aldrig det. Denna veckan hade jag planerat in en massa saker som jag och barnen skulle göra medans maken var borta. I princip inget har blivit som planerat. Ville var ju hemma tre dagar från dagis med sin ögoninfektion. Så i fredags kunde han äntligen gå. Han var så himla glad. Men igår kväll när det var dags för nattning så kräktes han. Ve och fasa, tänkte jag (fast i ett lite annat lite grövre ordalag), inte maginfluensa också!!! Men det var det inte. Han hade bara hög feber. Så Malin, om du läser detta, SORRY, hoppas att du inte blivit smittad.

Ja, idag är han bra ynklig den lille killen så imorgon är jag hemma ännu en dag. Men som tur är kommer Anders hem från Spanien i morgon kväll så han lär få vara hemma resten veckan om det behövs. Jag har MASSOR att göra. Tror att jag ska ringa både till ögon- och öronmottagningen imorgon och försöka få en akuttid. För ögat har dessutom blivit lite sämre igen trots hans starka penicillin-salva. Sen får dom nog ta en koll på öronen så att det inte är därför han har feber.

Ja, oj, oj, oj, när ska dessa sjukdomar ta slut???

Nu ska jag nog gå ut och lägga mig i solen och njuta en stund medans Ella är ute och leker med en kompis och Ville sover en välbehövlig middag!

Kram på er

//En klagandes Paula